Varje introduktion till en avancerad aktivitet kräver en investering. Inom fotografering är det kameran och objektiven. Just på denna punkt har de senaste 10 åren medfört en enorm utveckling. Efter att de mest innovativa företagen från 70-talet försvann från marknaden stagnerade utvecklingen. Spegelreflexkameran var det ambitiösa fotografens verktyg. Men sedan några år tillbaka satsar alla stora tillverkare på spegellösa system. Därför är det viktigt att först informera sig väl innan man köper en kamera, annars kommer man senare att ångra många felinvesteringar.
Grundläggande misstag vid kameraköp
Många fotografer rusar iväg för att köpa en ny kamera så fort den kommer ut. Entusiasmen för ny teknik gör att man blundar för dess nackdelar. Ny teknik kan fortfarande innehålla fel som upptäcks först när tekniken används ofta. Därför är det alltid bra att vänta på den första eller till och med den andra firmwareuppdateringen. Denna regel har redan besparat mig många återkallelser på grund av kvalitetsbrister i mekaniken.
Myten om den oprofessionella APS-C-kameran.
Just Nikon D300, D300S och D500 är professionella kameror som var mycket populära bland sport- och naturfotografer. Den mindre sensorn ger en snävare bildvinkel. Därför ger ett 200 mm-objektiv samma bildutsnitt som ett 300 mm-objektiv i fullformat. Fullformatobjektiv kan användas på APS-C-kameror, varvid objektivens kantförvrängning och kantoskärpa nästan helt försvinner, eftersom APS-C-kameror endast använder fullformatobjektivens sweet spots. Omvänt kan APS-C-objektiv inte användas utan begränsningar på fullformatskameror. På många fullformatskameror leder APS-C-objektiv till fula vinjetteringar. Nikon D810 var den första fullformatskameran som kunde använda APS-C-objektiv i beskärningsläge. Att APS-C-kameror skulle vara oprofessionella hör hemma i myternas rike. Professionella kameror skiljer sig främst åt genom kontrollerna på kamerahuset. Den professionella fotografen kan inte sitta länge och rota i kamerans menyer för att ställa in sin kamera, han måste leverera.
Optisk sökare, elektronisk sökare.
Den spegellösa kameran är ett resultat av nödvändighet. Efter att Sony övertog de två innovationsdrivande företagen från 70-talet, Minolta Konica, var man något på villovägar under den nya ledningen. Med Sony A30 kom den första DSLR-kameran med halvgenomskinlig spegel. Detta koncept slog inte igenom. Den spegellösa kameran var därmed den logiska slutsatsen av denna utveckling.
Den optiska sökaren på en spegellös kamera kännetecknas av sitt karakteristiska ljud när spegeln fälls upp. När spegeln fälls upp förlorar man kortvarigt sikten på motivet. Denna svarta tid påverkar dock inte så länge som med den elektroniska sökaren, eftersom den mekaniska slutaren inte först måste stängas för att ta bilden.
På lång sikt kommer ingen tillverkare att lansera en spegellös kamera på marknaden!
Konceptet med spegellösa kameror erbjuder också fördelar för kameratillverkarnas ingenjörer. Därför kommer inga nya spegellösa kameror att lanseras på marknaden under de närmaste åren. Genom att spegelhuset försvinner kommer man 12 mm närmare sensorn, vilket också påverkar konstruktionen av objektiven. Brytningsindexet för de optiska glasen påverkar därmed inte längre bildkvaliteten i lika hög grad. Den enorma ökningen av skärpan och minskningen av färgfel beror just på dessa 12 mm, eftersom linserna kan beräknas på ett annat sätt. Närheten till sensorn gör att spridningscirklarna blir mindre, vilket naturligtvis påverkar skärpan. Just denna utveckling är viktig att tänka på när man köper en kamera.
Blick mot framtiden
Just nu är det global shutter-sensorer som är på allas läppar. Dessa sensorer är dock inte nya, utan har använts inom industrin under lång tid. Nikon D60, Nikon D40 och Nikon 40x var de första kamerorna inom fotograferingsområdet som innehöll dessa sensorer. Fördelarna med dessa sensorer kommer dock endast till sin rätt vid elektronisk slutare, eftersom det då inte behövs någon synkroniseringstid för blixten. Detta har naturligtvis också fördelar vid fotografering med blixt. Men det finns också nackdelar, eftersom sensorerna är dyrare än rullande slutare och dessutom har ett mindre dynamiskt omfång. Denna teknik kommer därför att förbli en nisch.
Men Nikon har ett nytt koncept som kommer att bli en trend. Med Nikon Z9 och Z8 finns redan två kameror på marknaden som helt avstår från slitsslutaren. I övrigt innehåller dessa kameror endast ett sensorskydd som ska skydda sensorn från föroreningar. Den mekaniska slutaren är en slitdel som kan förkorta kamerans livslängd. Det kan ta flera veckor att byta ut den mekaniska slutaren, som är konstruerad för 100 000 utlösningar. Hos Professional Service byts den ut inom en dag.
1. Grundläggande skillnad
- DSLR (Digital Single Lens Reflex)
- Klassiskt kamerasystem med svängspegel.
- Optisk sökare (OVF): Du ser motivet direkt genom objektivet utan elektronisk fördröjning.
- Mycket beprövat, stort utbud av objektiv, särskilt på begagnatmarknaden.
- DSLM (Digital Single Lens Mirrorless)
- Spegellöst system: Ingen spegel, istället elektronisk sökare (EVF) eller endast skärm.
- Modernt, kompakt, ofta lättare.
- Erbjuder nya funktioner som Eye-AF, live-histogram, tyst avtryckare.
2. Översikt över fördelar och nackdelar
DSLR – Fördelar
- Optisk sökare, idealisk i starkt solljus
- Lång batteritid (ingen strömförbrukning genom EVF)
- Stort utbud av objektiv, ofta billiga, särskilt begagnade
- Robust konstruktion, beprövad och hållbar
DSLR – Nackdelar
- Större och tyngre
- Tekniken fasas ut – knappt några nya modeller
- Ingen live-förhandsvisning i sökaren (histogram, exponering etc. syns först efter att bilden tagits)
- Autofokus i Live View oftast långsammare än hos DSLM
DSLM – Fördelar
- Kompakt, lätt och tekniskt uppdaterad
- Elektronisk sökare visar exponering, vitbalans och effekter i realtid
- Moderna autofokussystem (ögonspårning, ansiktsigenkänning, djur-AF)
- Hög seriebildhastighet, ofta ljudlös avtryckare
- Framtidssäker – nya utvecklingar koncentreras på spegellösa kameror
DSLM – nackdelar
- Kortare batteritid (på grund av EVF och skärm)
- EVF kan fördröjas något vid snabba rörelser eller svagt ljus
- Objektiv för nya DSLM-system är ofta dyrare, mindre utbud på begagnatmarknaden
- Vissa fotografer upplever EVF som mer ”onaturlig” än en optisk sökare
3. Vilken kamera passar vem?
- DSLR är lämpligt om …
- du vill komma igång billigare (köpa begagnat).
- du lägger stor vikt vid en optisk sökare.
- lång batteritid är viktigt för dig (t.ex. resor, naturfotografering).
- du framför allt vill arbeta med etablerade system (Canon EF, Nikon F).
- DSLM är lämpligt om ...
- du vill använda modern teknik som ögon-AF, live-histogram och 4K-video.
- vikt och storlek spelar roll (resor, reportage).
- du vill investera i framtidens fotografi.
- du gillar att experimentera med nya funktioner (t.ex. fokuspeaking, elektroniska slutare).
4. Rekommendationer för nybörjare
DSLR-nybörjare (begagnatmarknaden är lönsam)
- Canon EOS 80D / 90D → Allroundkamera med bra bildkvalitet och robust hus.
- Nikon D500 → Stark bildkvalitet, snabb autofokus.
- Nikon D810 / Canon 6D (fullformat) → Introduktion till fullformat, prisvärt begagnat.
DSLM-nybörjare (aktuella system)
- Sony Alpha 6400 → Kompakt, utmärkt autofokus, APS-C.
- Canon EOS R10 (APS-C) / R8 (fullformat) → Modern introduktion till Canon R-systemet.
- Fujifilm X-T30 II → APS-C med retrostil, mycket bra JPEG-bilder direkt från kameran.
- Nikon Z5 (fullformat) → Prisvärd fullformat med stabil prestanda.
- Nikon Z50 II (APS-C) → en mångsidig allroundkamera för foto och video.
- Nikon ZR → en kompakt, videorienterad fullformatskamera för film.
5. Slutsats
- Den som vill börja med en prisvärd och klassisk kamera hittar ett kraftfullt och prisvärt verktyg i DSLR. Särskilt på begagnatmarknaden finns det prisvärda toppkameror med högkvalitativa objektiv.
- Den som tänker långsiktigt och vill använda modern teknik bör direkt välja en DSLM. De är mer kompakta, framtidssäkra och tekniskt sett numera överlägsna DSLR-kamerorna.
Det lönar sig alltså att informera sig väl. Man kan också hyra olika kameror med tillhörande objektiv för en helg. Jag själv började med en Konica i småformat, men har samtidigt arbetat med Hasselblad i mellanformat och Sinar i storformat. Efter att Konica fusionerade med Minolta bytte jag till Nikon.
